onsdag 10 juni 2009

Resursskolan

Vi måste veta först och handla sen. Det är sammanfattningen av vad centern vill i resurskolefrågan. 

Många oroliga föräldrar undrar vad som händer med resursskolan. Kommer mitt barn med särskilda behov att få den extra hjälp och det extra stöd det behöver? I kommunens förvaltning har det förberetts olika förslag till beslut. Vissa tjänstemän är oroliga för konsekvenserna, andra har inte förmedlat sin  egen riskanalys. Då blir det svårt att fatta beslut. För att reda ut begreppen har centern utarbetat ett PM där man resonerar kring resursskolan och hur Centern vill agera. 

Trots att PMet är långt förmedlar vi stora delar av det i denna bloggpost.
Vill du ha hela texten mailar du bara till: varmdocentern@gmail.com

Här kommer sammanfattningen av några centernkrav:

-Resurserna till barn med särskilda behov ska justeras efter antalet elever som har särskilda behov
-Resursskolan ska ses i sitt sammanhang. Därför ska man se över hur kvaliteten kan ökas i insatserna till dessa barn. Det måste bli bättre samordning mellan skola och socialförvaltning.
-Inget definitivt beslut om nedläggning förrän konsekvenserna är utredda.
-Det behövs ekonomiska tillskott under hösten 09 för att garantera kvaliteten i stöd verksamheten, sannolikt cirka 6 miljoner kronor

"Bakgrund och grundläggande politisk inriktning

Resursskolan är i dag en enhet inom den kommunalt organiserade skolan som bedriver undervisning för elever med särskilda behov. Verksamheten är i dag organiserad som ett fristående rektorsområde. Genom organisationen som särskilt rektorsområde uppfylls skollagens kraven på att rektor har ansvaret för elever med särskilda behov.

Utbildningsnämnden har kundval som en av sina ledande principer. Såsom centerpartiet uttolkar begreppet kundval ska detta vara ett kundval som är förenligt med kommunallagen. Det vill säga att likställighetsprincipen ska gälla. Alla elever och deras föräldrar ska ha möjlighet att utnyttja möjligheten till kundval. Begräsningar på grund av särskilda behov som härrör ur  en problematik som är relaterad till att eleven är hög- eller lågpresterande ska inte förekomma.

Grundvalen för organisationen av skolgången för elever med särskilda behov ska utgå ifrån kundvalsmodellen.

Inom den ram som kundvalet utgör eftersträvas att elever vare sig de är hög eller lågpresterande har en tillhörighet i en klass i någon av den kommunala skolorna eller friskolorna.

Ekonomi

Till grund för medelsfördelningen inom skolan ligger ett så kallat pengsystem. Varje , skola, resultatenhet får en ”peng” för varje elev som går där. Denna ”peng” är i grunden densamma för varje elev.

Nu visar det sig att pengsystemet är för trubbigt för att tillgodose de behov som uppkommer relaterat till olika behov. Redan i dag finns vad vi skulle kunna kalla för en ”skärgårdspeng”. Den säkerställer att det är möjligt att få ett skolval tillgodosett även om man bor på någon av öarna i kommunen.

Vad gäller elever med särskilda behov har det hittills inte funnits ett utvecklat pengsystem som volymjusteras beroende på hur många elever som har särskilda behov.

I grunden finns en vanlig skolpeng, A peng, för alla elever som är i snitt 62.000 kronor per elev/år.

För att skapa förutsättningar för att uppfylla skollagens krav på att möta elever med särskilda behov finns ytterligare resurser. Enligt den dåvarande Grundskolenämndens beslut 2008-12-10 som baserades på en tjänsteskrivelse som är daterad  2008-10-30. Där talades det om tre nivåer. ”A) skolpeng, B) förstärkt ersättning och C) Stöd till extraordinära insatser. 

Detta har populärt kommit att kallas A, B och C peng.

B peng                      Tilldelas för alla elever, men fördelas till elever med särskilda behov fn 3.000 kronor per elev /år  Totalt innebär detta 16,335 miljoner  (5.445 elever X 3.000 per elev).

C peng                      Är ett särskilt ekonomiskt stöd till elever med ”stora och omfattande behov”. Initialt var c-pengen tänkt att vara 240.000 kronor per elev och år. Detta byggde på en tolkning av statistik som indikerade att det fanns 50 elever med särskilda behov i Värmdö kommun. Av beslutet framgår att resurser kan avsätta still en elev som uppfyller mellan 50-100% av kraven.

Vid en inventering kom man fram till att det verkliga antalet, inklusive en mindre reserv var 73 elever. Då sänktes beloppet till 156.000 kronor per elev/år. Detta innebär att totalbudgeten är 11,169 miljoner. Om c-pengen hade satts till 240.000 kronor per elev/år skulle budgeten ha uppgått till 17,52 miljoner

Utgångspunkten för beräkningen av c-pengen är vad det kostar per elever i Gymnasieskolans (G2s) Asbergerklasser. Där är kostnaden 240.000 kronor totalt. I detta belopp är programpengen, skolmaten och lokalkostnaderna inkluderade. Lokalkostnaden är genomsnittligt 19.000 kronor per elev/år 

C-peng ska utgå ifrån den definition WHO gjort av funktionshinder i ICF systemet. Utgångspunkten ska enligt Grundskolenämndens beslut  vara: ”funktionshinder; som följden eller resultatet av ett komplexts samband mellan en persons hälsotillstånd och personliga faktorer och av de yttre faktorer som representerar omständigheterna i vilken personen lever.  Det innebär att en mängd olika medicinska och sociala faktorer har betydelse för individens hälsa och fungerande. För att bedöma  vilka förutsättningar en elev med särskilda behov har att lyckas i skolan behöver samtliga faktorer, liksom samspelet dem emellan, uppmärksammas. Ett handikapp  är inte förorsakat av individuella egenskaper hos en person med ett  visst funktionshinder , utan en effekt av. att miljön ställer krav på sådana funktioner som individen inte har tillgång till”.

Enligt definitionen ovan är kriterierna nedan exempel på sådana funktionshinder, men inte  begränsade till fyra olika typer av diagnoskluster.

Kostnader för utanförskapet

Enligt beräkningar gjorda av socialförvaltningen i Värmdö kommun kostar underlåtenheten att motverka utanförskap stora pengar. Statistiskt sett riskerar 573 unga att hamn i utanförskap. Den årliga kostnaden för detta utanförskap kan för samhällets del beräknas till strax under 200 miljoner kronor per år i direkta kostnader.

Av socialförvaltningens PM framgår att:

Vi vet också med säkerhet att

  • för varje år som en ungdom lever i utanförskap kommer han eller hon att kosta samhället pengar
  • den årliga kostnaden för utanförskapet tenderar att öka för varje år av utanförskap
  • ju längre vi väntar med att ingripa desto dyrare insatser kommer att krävas för att bryta eller motverka utanförskap”

 

De beräkningar socialförvaltningen gör summeras i tabellen nedan:

Tabell

 

1 år

5 år

45 år

Arbetsförmedling

9 054 340

41 920 646

195 110 536

Försäkringskassan

89 139 718

412 707 553

1 920 857 636

Kommunen

51 359 332

245 245 486

1 148 949 085

Landstinget

44 694 078

206 928 898

963 105 594

Rättsväsendet

15 106 199

69 940 119

325 521 085

Övriga

7 877 513

36 472 060

169 751 277

Summa

217 231 180

1 013 214 761

4 723 295 212

 

Resultaten i tabellen kommenteras och tolkas så här av socialförvaltningen:

”I tabellen ovan har vi beräknat vad det framtida utanförskapet för de 573 barn och ungdomar i Värmdö som idag är 10 - 17 år skulle kosta samhället på 1, 5 och 45 års sikt från det att banen/ungdomarna fyller 20 år och fram till pension vid 65 års ålder.

På grund av att så många riskerar att bli långtidssjukskrivna är försäkringskassan den största förloraren. Därefter kommer kommunen. De nya förändrade sjukförsäkringsreglerna gör att det finns risk att kommunen får ta en allt större del av kostnaderna. För samhället som helhet är de framtida kostnaderna för samtliga 573 ungdomar 217 miljoner för ett år och drygt 4 miljarder för 45 år. För kommun kostar det framtida beräknade utanförskapet för dessa ungdomar drygt 51 miljoner för ett år och drygt 1 miljard för 45 år.

I tabellen ovan och på bilden nedan har vi valt att endast ta med de kostnader som utanförskapet förorsakar i form av utgifter för individen – de så kallade välfärdskostnaderna. För samhället som helhet tillkommer kostnader, för produktionsbortfall och skatteeffekter samt eventuella kostnader för skador som den marginaliserade personen kan förorsaka individer eller företag genom exempelvis kriminalitet.”

Några slutsatser

Skolans direkta ansvar för eleverna tar formellt slut i samband med att eleverna lämnar gymnasieskolan. Detta oavsett om eleverna har fått en godkänd utibildningen eller ej.  För samhällets och del och sociala myndigheterna kan avslutningen av skolan i värsta fall innebära att samhället får ta ansvar för försörjningen.  Som vi har sett tidigare är kommunens direkta kostnader för elever med särskilda behov till mellan 50 och 60 miljoner per år. Trots detta finns det lite eller obefintligt med sektorövergripande verksamhet för att på bästa sätt stötta de unga för att få en god start i vuxenlivet.

Att i ett sådant sammanhang bryta ut stödet till elever med särskilda behov och resursskolan ur sitt sammanhang ter sig både olämpligt och ekonomiskt oklokt. Ju bättre skolresultat och anknytning i sociala sammanhang, desto bättre prognos för eleverna. Denna tes stöds av socialkontorets beräkning av kostnaderna för utanförskapet.

Det torde därför vare helt nödvändigt att i ett sammanhang utreda socialförvaltningens och skolans insatser mot ungdomar med särskilda behov. Utgångspunkten för denna utredning bör vara att med bibehållna ekonomiska ramar öka kvalitén på de insatser kommunen gör. Det bör särskilt utredas om en sammanhållen ledningsorganisation på detta område kan etableras. Dessutom bör det noga penetreras om Värmdö kommun i större utsträckning än i dag kan ta hem dessa unga och erbjuda både vård och skola i hemkommunen.

Vad gäller de ekonomiska ramarna för elever med särskilda behov bör de vara förutsägbara under lång tid. Därför krävs det att det etableras ett pengsystem för b- och c-peng. Detta system ska i kommunens budget volymjusteras. Precis som det görs för skolpengen redan i dag.  

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar